Vardagen rullar på och man hinner inte med... Jag försöker få ordning på allt som har att göra med försäkringskassan, arbetsförmedlingen, a-kassan, jobba här, jobba där, dagis osv osv osv... Ibland känns det lite övermäktigt... Trodde inte att jag skulle behöva skriva in mig på arbetsförmedlingen igen, men det skulle visst behövas... jaja, vi får se hur det blir med allting...

Imorgon ska jag iaf jobba mellan 7-14 och Ellah ska vara på dagis mellan 06.45-14.15 På onsdag ska jag på arbetsförmedlingen och göra själva inskrivningen, på torsdag ska jag gå intro på fritids mellan 8-16 och det ska bli superkul! Prova på nånting annat, vem vet... jag kanske trivs som fisken i vattnet och byter inrikning helt? ;)

Å fredag är min FÖRSTA arbetslösa dag så då måste jag på arbetsförmedlingen igen för att göra en påanmälan... Herregud... Mycket med det jordiska...

Min första arbetslösa dag.... usch vad hemskt det låter. :( Å som vanligt så saknar jag att jobba där uppe, men tror också att mycket sitter i tryggheten i att ha ett jobb överhuvudtaget, just för att jag vet hur svårt det är att få ett jobb idag... Man ska ha utbildning för ALLT. Torka golv, knappa på en dator, jobba med äldre... ja i princip nästan allt. 

Jag har ringt och pratat med en massa folk om jobb... Det händer ingenting... Så jag vet inte riktigt hur jag ska göra. Jag får väl hoppas på jobbet på fritids. Hoppas att jag får jobba mycket. Det är väl bara och visa framfötterna :) Hoppas jag...

Nä, nu ska jag sluta sura och försöka se framåt en sväng. Börja med att gå och lägga mig kanske? 

GODNATT!

Jag och Ellah sov hos mamma och pappa inatt, då jag var lite nervös att magsjukan skulle ta om på Ellah eftersom Rickard blivit sjuk. Nu, tack och lov verkar ju alla må bra igen, så imorgon blir det dagis för lilla korven igen! Kul för henne <3
Jag tror jag måste ta mig en jämtlands-tripp snart igen då jag längtar upp mycket nu som sagt. Det är väl någon period. Kanske skulle höra om vi kan låna stugan i Åkersjön nånting så vi verkligen får känna av den friska fjälluften? ;-) Åka lite skoter och må gott. Vore ju som toppen!

Man uppskattar verkligen och känna sig frisk igen förresten, för fy fabian så jobbigt det är och må riktigt kasst, speciellt när man har barn! Känner sig ju riktigt dålig som inte ens orkar leka en liten sväng med henne. Så nu har vi lekt som bara tusan i två dagar!
Nu håller vi oss friska tänkte jag! :-)

Nu ska jag väcka lilla gumman, hon verkar vilja sova länge länge idag, men det fick hon inte. Elak mamma? Nä, jag vill bara att hon ska somna ikväll. ;-)

Ha det nu så bra alla! Kram på er!

Återigen ett bevis på att jag inte är någon bloggare... 16 september var sista inlägget innan detta. Skämmes!!

Ja, herregud, vad har hänt sen sist? Ellah började gå när hon var 10,5 månad, Ellah har fyllt 1 år, Ellah har börjat dagis... Ja herregud, mest saker om henne, men vad hade man väntat sig. Jag har börjat jobba lite mer, men ska väl försöka jobba ännu mer nu när hon har börjat dagis. Nu har vi varit inlåsta i några dagar då Ellah blev magsjuk natten till söndag, sen rullade det bara vidare... Jag, sen idag så var det kört för Rickard...

När man är inne såhär mycket så har man ganska mycket tid och fundera... Jag bodde nästan 7 år i Jämtland, varav 5 i mitt kära Lit. Jag flyttade upp samma år som jag skulle fylla 20. Alltså, har jag bott där den största delen av mitt "vuxna" liv... Inte konstigt att jag känner mig mer hemma där. Det var där jag hade mitt jobb jag hade även där en liten hög med vänner (som jag förövrigt saknar mer än allt)...

Här nere i Skinnskatteberg har jag min familj, mitt ursprung, och mina vänner från ungdomsåren. Jag känner mig hemma med dem också... Men innan jag flyttade ner så hade jag ändå en vision om att allt skulle vara precis som "förut". Jag skulle veta vilka alla var, heja på samma folk... Men NEJ! Herregud, jag vet ju inte vilka hälften är! 

Å de vet säkert inte heller vem jag är. Det är konstigt... När jag ändå kommer härifrån så tycker jag att jag borde veta vilka alla är... MEN, tänker man efter så är det ju inte så konstigt... Jag var borta i 7 år. Vissa har flyttat, vissa bor kvar, folk har vuxit upp, skaffat familj... ja, så som det ska vara...

Men jag hade ÄNDÅ en vision av att allt skulle ha stannat upp. Knäppt jag vet, men så är det...

Ibland funderar jag på om det verkligen är här jag hör hemma, eller om jag skulle trivas bättre uppe i Jämtland?

Det är jobbigt ibland att jag och Rickard är från så helt olika delar av Sverige... Det är alltid någon av sidorna som blir "lidande". Bor vi här så är det långt till Rickards familj, bor vi i Jämtland så är det långt till min familj...

Sen tror jag att det här med jobb gör mig extra kluven. Jag hade en fast tjänst på 100% på ett jobb där jag stormtrivdes, med de bästa arbetskamraterna. Här är allt så osäkert och jag måste börja om från noll igen. DET gillar jag INTE! Men det är väl bara och inse att jag måste ge det en chans, bita ihop och se glad ut... Allt löser sig tillslut...

Oroa dig inte mamma, jag har inga planer på att flytta härifrån, jag trivs här också... Men man måste ju få tänka ibland, trots att man bara blir mer vimsig...

Men idag har jag en "sakna-allt-som-har-med-jämtland-att-göra-dag", det måste jag få ha ibland.

Nu ska jag försöka att sluta fundera och göra nånting vettigt istället... vad vet jag inte, men man kan alltid hitta på nånting... Hej hopp!!