"anonym

Lördag 12 maj 11:13

Hur kommer det sig att du ville tillbaka till skinnsberg?"

Ja, vi börjar från början. Jag flyttade FRÅN Skinnsberg för att jag var trött på det liv jag levde här nere. Fest jämt och inte en lugn stund, och jag hade väl kanske inte det bästa ryktet direkt. Jag hade ju såklart mina vänner, men jag kände att det ändå var värt att börja om på nytt, någon annanstans. Vännerna skulle väl finnas kvar ändå. Och det kan jag ju säga, att jag märkte ju ganska snabbt vilka som var ens bästa vänner, många försvann och jag har fortfarande inte hört nånting från många av dem (jag har ju då alltså inte heller hört av mig till dem), men det är inget jag saknar.

Väl uppe i Jämtland så träffade jag Rickard ganska snabbt och blev dödskär, inte bara i han, utan i Jämtland överlag. Och det är jag fortfarande. Vi bodde tillsammans i Hammerdal fram till 2007 då vi flyttade till Lit (ett beslut jag absolut INTE ångrar idag), där jag fick ett jobb som jag stormtrivdes på och fann vänner som antagligen kommer att finnas kvar hela mitt liv. Hoppas jag.

När jag sen fick reda på att jag var gravid (i slutet på mars 2011) så började jag nästan på en gång att känna hemlängtan. Jag längtade ner till mitt ursprung och min familj. Missförstå mig rätt, jag ÄLSKAR Rickards familj, och är så glad för att få ha dem i mitt liv, men jag längtade hem, inte så mycket till Skinnsberg som ort, men mitt ursprung som sagt. Ju längre tiden gick desto mer längtade jag. Rickard jobbade borta varannan vecka eller från måndag-torsdag så det vart mycket ensamtid, speciellt när jag slutade jobba och gick på graviditetspenning.

Mina föräldrar hade även ganska länge sagt att de skulle vilja sälja huset, men inte till "vem som helst". Utan, skulle de sälja det nu så skulle de endast vilja sälja det till någon som står dem nära. Annars kunde de lika gärna vänta... Detta hus har nämligen en stor plats i allas hjärtan. Morfar byggde det till han och mormor, de bodde här tillsammans tills morfar dog 1994, då flyttade jag, mamma och pappa in hit, och bodde här, tillsammans med mormor fram tills hon dog 2000. Det har ett väldigt sentimentalt värde...

Så jag och Rickard började och diskutera saken. Rickard jobbar i Stockholm, så för hans del så skulle pendlingen bli betydligt bättre, och jag skulle komma nära min familj och mina vänner här nere.

När det väl blev bestämt så gick det väldigt snabbt, och vips så ägde jag och Rickard huset.

Nu bor vi här och det känns såklart jättebra. Som sagt, jag saknar Jämtland, mitt jobb och mina vänner... Men eftersom Rickards familj bor där uppe så kommer vi ju såklart att även vara där väldigt mycket.

Framtidsdrömmen är ju att ha en sommar/vinterstuga där så man kan spendera både sommrar, men främst, vintrar, med skoteråkning uppe i ljuva Jämtland. :)

Hoppas du blev nöjd med svaret, det var ju åtminstone långt. Haha...

Nu ska jag ta och dammsuga mitt stora hus (enda nackdelen med huset, mycket yta att städa). ;)