Mitt tålamod är obefintligt. Det är helt galet. Jag känner att jag hela tiden ligger på bristningsgränsen för vad som ens räknas som okej... En kombination av allt tror jag att detta beror på.

Dels att jag har sluta röka, för att vara exakt så har jag inte rökt alls på 8 dagar och 23 timmar :-P Känner mig mycket bättre i min fysiska hälsa, faktiskt. Det känns inte längre som att mina lungor ska hoppa ur kroppen så fort jag tar ett litet steg, så det går bra! Över förvänan faktiskt...

Men att ha haft ett beroende och sedan sluta tvärt med det gör ju säkert att humöret rubbas en del... Så en kombination av att jag slutat med det, har en trotsig 3-åring och en helt galen 1.5-åring som går bananas på allt, pluggar heltid och har sviiiinmycket att göra PLUS att jag skrivit in mig på viktklubb.se och slutat med allt socker, det är ju två beroenden som jag slutat med, så kanske inte så konstigt att humöret sviker en ibland.

Ellah, min fina Ellah... det har ju tyvärr varit så att det har varit hon som fått ta skäll. Igen. Jag vet att jag skrev om detta för några dagar sedan också och att jag skulle försöka bita mig i tungan. Ibland går det, ibland går det inte.

Jag har nu "rast" mitt i allt skrivande på min uppsats och det är alldeles tyst och lugnt hemma, barnen är på förskolan och Zeke sover... Vädret är underbart, och det piggar ju upp en del.

Jag hämtar tjejerna kl. 16 och då kommer mormor och morfar och tar hand om Julia medan jag och Ellah går på springlek,  skönt att få lite egentid med henne. Hon har sett fram emot detta så länge nu när vi missat några gånger då sjukdomarna avlöst varandra här hemma. Skönt att det äntligen börjar vända. Peppar peppar.

Snart är det även dags för en skock med mammor att göra Västerås osäkert och gå på Mia Skäringers senaste show. Det ska bli väldigt kul att få göra nånting ensam, utan barn (får man säga så?) och få heta Helena för en gångs skull.

Ut och äta och kanske ta en drink eller två, för det är väl antagligen det jag mäktar med. Man har inte längre vanan inne för att pimpla i sig en hel flaska vin... eller två. Då blir det nog kaos. :)

Nä, nu är rasten slut och jag ska sätta mig med näsan i böckerna igen.