Usch, vad less jag börjar på att bli nu. Å jag har inte ens nått BF-datumet, haha... Kul om jag går över två veckor, då har jag ju hunnit bli helkocko. Sammandragningar och lite små förvärkar har jag, men ingenting som blir nå mer.

Jag hade ju hoppats på att jag skulle vara lik majoriteten av min släkt och få tidigare, men den önskan verkar inte slå igenom. Däremot så är bebisen VÄÄÄÄLDIGT lugn nu, har varit det i några dagar nu, jag känner den ju, men inte alls lika mycket. Den får väl inte plats antar jag...

Ni som nu är superkänslig och tycker att det är äckligt med allt vad man nu är med om vid en sån här grej kan ju sluta läsa nu. Tänkte det kunde vara bra att varna. :)

Hur som helst, slemproppen tyckte ju iaf att den gjort sitt och lossnade (säger man lossnade?) natten mot den 27:e. Men det verkar ju inte ha någon som helst betydelse. Först blir man hoppfull och sen händer inte ett skit. Haha...

Jag har ju hört fler och fler som säger att "min lossnade 3 veckor innan det hände nånting", och det är ju i och för sig bra, då får man ju inga förhoppningar, men det vore ju så "skönt" (det kanske man inte heller säger om en sån här grej) om det kunde starta. Jag vet ju såklart även de som har fått värkar inom de närmsta dygnen, men jag vet ju inte hur jag är ihopkopplad på för vis. Haha...

Nä, usch vad bitter jag är. Kan ju aldrig vara roligt att läsa om. Men nån gång i livet kanske man får klaga? 

Jag ÄR less och kommer nog antagligen vara det tills den dagen då lilla livet bestämmer sig för att titta ut. 

Jag vill ju så gärna veta vad det är för en liten (eller stor) filur det är som gömmer sig där inne.

Det märks iaf att det närmar sig med tanke på hur min telefon låter nuförtiden. Det plingar i den hela tiden, är det inte någon som ringer så är det ett sms... Men det tycker jag bara är lite kul. Det är alltså inte bara jag som är nyfiken... :P

Nä, nu ska bittra Helena ta sig en sväng i trappen och sen kanske knalla ut med vovven, det skadar ju inte att försöka liksom ;)

Tjennnnna!